VetBact
Veterinärmedicinsk bakteriologi: information om betydelsefulla arter
Veterinärmedicinsk bakteriologi
Art/Underart: | Bacillus anthracis | ||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Kategorier: | Zoonotisk; sporbildande; anmälningspliktiga sjukdomar och bakterier | ||||||||||||||||||||||||||||||
Etymologi: | Genusnamn: liten stav Artepitet: från antrax (anthrax betyder eg. träkol och syftar på färgen på den infekterade vävnaden) | ||||||||||||||||||||||||||||||
Betydelse: | B. anthracis är en viktig bakterie eftersom ett ev. sjukdomsutbrott får allvarliga konsekvenser. Mellan åren 1910 och 1971 har årligen enstaka fall av antrax på djur rapporterats i Sverige. Ett större utbrott på svin och nötkreatur skedde 1956-57. Under senare år har endast tre utbrott på nötkreatur förekommit (1981 i Uppland, i december 2008 i Halland, samt i juli 2016 i Östergötland). [Mycket viktig] |
||||||||||||||||||||||||||||||
Taxonomi: | Klass Bacilli Ordning Bacillales Familj Bacillaceae Genus Bacillus |
||||||||||||||||||||||||||||||
Typstam: | ATCC 14578 = NCTC 10340 | ||||||||||||||||||||||||||||||
Makromorfologi (lukt):
| Bildar stora (3-5 mm) oregelbundna gråvita kolonier. Ger ej hemolys på blodagar. Bildar mukoida kolonier i närvaro av CO2 och natriumvätekarbonat (NaHCO3). | ||||||||||||||||||||||||||||||
Mikromorfologi:
| Stora (1,0-1,2 x 3-5 µm) orörliga stavar i kedjor. Stavarna har karaktäristiska kantiga hörn (vilket inte alltid syns vid kapselfärgning). Kan bilda sporer, som är ovala och centralt placerade i bakteriecellen (sporangium). | ||||||||||||||||||||||||||||||
Gram +/Gram -: | G+ | ||||||||||||||||||||||||||||||
Metabolism: | Fakultativt anaerob | ||||||||||||||||||||||||||||||
Katalas/Oxidas: | +/- | ||||||||||||||||||||||||||||||
Andra enzymer: | Lecithinas+ | ||||||||||||||||||||||||||||||
Biokemiska tester: | Voges-Proskauer+ | ||||||||||||||||||||||||||||||
Fermentation av kolhydrater: |
Andra kolhydrater: D-mannos -, D-Xylos -. |
||||||||||||||||||||||||||||||
Spec. egenskaper: | B. anthracis kan skiljas från B. cereus och B. turingienses genom att den lyseras av s.k. gamma-fager, har kapsel och kräver tiamin (vitamin B12) för tillväxt. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Reservoir: | Sporer av B. anthracis kan förekomma i jorden | ||||||||||||||||||||||||||||||
Sjukdom: |
|
||||||||||||||||||||||||||||||
Virulensfaktorer: | Bär på två plasmider (pX01 och pX02) som kodar för virulensfaktorer. Plasmiden pX01 kodar för toxingener och pX02 för syntes av kapsel, som består av poly-D-glutamat. Toxinet består av tre termolabila proteinkomponenter: faktor I (ödemfaktor), II (protektivt antigen) och III (letalfaktor). Faktorerna I och III blockerar viktiga signalvägar i cellen. Kapseln består av poly-D-glutaminsyra och den inhiberar fagocytos. B. anthracis producerar också två sideroforer (järn-bindande substanser), petrobaktin och bacillibaktin. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Genomsekvens: |
|
||||||||||||||||||||||||||||||
16S rRNA-sekvens: |
| ||||||||||||||||||||||||||||||
Taxonomi/fylogeni:
|
Det finns ca. 250 arter beskrivna inom genus Bacillus. Bacillus anthracis är mycket närbesläktad med Bacillus cereus och Bacillus thuringiensis, men de senare saknar plasmiderna pX01 och pX02. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Bestämmelser: | Antrax är anmälningspliktig och lyder under epizootilagen. Bacillus anthracis tillhör kategori A som tänkbart biologiskt vapen enl. NIAID. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Kommentar: | Är en sporbildare och eftersom sporerna är mycket resistenta kan utbrott av antrax idag ofta härledas till gamla "epizootigravar" där man har grävt ner kadaver från mjältbrandsutbrott. Om sådant material kommer i dagen kan sporerna germinera (övergå till vegetativa celler). | ||||||||||||||||||||||||||||||
Referens(er): | Nr 87, 100, 121 | ||||||||||||||||||||||||||||||
Länk: | Epiwebb - om epizootisjukdomar [in Swedish] | ||||||||||||||||||||||||||||||
Uppdaterad: | 2022-10-03 |