VetBact

Fylum	Klass	Ordning	Familj	Genus	Art/Underart

Art/Underart:

Bacillus anthracis

Kategorier:

Zoonotisk; sporbildande; anmälningspliktiga sjukdomar och bakterier

Etymologi:

Genusnamn: liten stav
Artepitet: från antrax (anthrax betyder eg. träkol och syftar på färgen på den infekterade vävnaden)

Betydelse:

B. anthracis är en viktig bakterie eftersom ett ev. sjukdomsutbrott får allvarliga konsekvenser. Mellan åren 1910 och 1971 har årligen enstaka fall av antrax på djur rapporterats i Sverige. Ett större utbrott på svin och nötkreatur skedde 1956-57. Under senare år har endast tre utbrott på nötkreatur förekommit (1981 i Uppland, i december 2008 i Halland, samt i juli 2016 i Östergötland).
[Mycket viktig]

Taxonomi:

Fylum
Firmicutes

Klass
Bacilli

Ordning
Bacillales

Familj
Bacillaceae

Genus
Bacillus

Typstam:

ATCC 14578 = NCTC 10340

Makromorfologi (lukt):

Bildar stora (3-5 mm) oregelbundna gråvita kolonier. Ger ej hemolys på blodagar. Bildar mukoida kolonier i närvaro av CO₂ och natriumvätekarbonat (NaHCO₃).

Mikromorfologi:

Stora (1,0-1,2 x 3-5 µm) orörliga stavar i kedjor. Stavarna har karaktäristiska kantiga hörn (vilket inte alltid syns vid kapselfärgning). Kan bilda sporer, som är ovala och centralt placerade i bakteriecellen (sporangium).

G+

Fakultativt anaerob

+/-

Lecithinas+

Voges-Proskauer+

Fermentation av kolhydrater:

D-glucose	lactose	maltose	L-rhamnose	sucrose
+	-	+	-	+
L-arabinose	cellobiose	D-mannitol	salicin	trehalose
-	-	-	-	+
glycerol	inulin	raffinose	D-sorbitol	starch
-	-	-	-	+

Gasbildning: Glukos -.
Andra kolhydrater: D-mannos -, D-Xylos -.

Spec. egenskaper:

B. anthracis kan skiljas från B. cereus och B. turingienses genom att den lyseras av s.k. gamma-fager, har kapsel och kräver tiamin (vitamin B12) för tillväxt.

Reservoir:

Sporer av B. anthracis kan förekomma i jorden

Sjukdom:

Värddjur	Sjukdom	Sjukdomsbild
Nötkreatur, får	Anthrax (mjältbrand)	Dödlig preakut eller akut sepsis, feber (upp mot 42°C), petekiella blödningar. Post mortem uppblåst, ofullständig rigor mortis, blödningar, ödem och stor mjuk mjälte
Gris	Anthrax (mjältbrand)	Subakut form med ödem och svullnad i svalgregionen
Häst	Anthrax (mjältbrand)	Subakut form med subcutana ödem, svullnad i svalgregionen, kolik och blodig diarreé
Människa	Anthrax (mjältbrand)	Det finns tre former av antrax beroende på smittväg: hudform, lungform och gastrointestinal form. Hudformen anses vara vanligast hos människa och lungformen hos idisslare. Dödlig om inte rätt behandling i tid.

Virulensfaktorer:

Bär på två plasmider (pX01 och pX02) som kodar för virulensfaktorer. Plasmiden pX01 kodar för toxingener och pX02 för syntes av kapsel, som består av poly-D-glutamat. Toxinet består av tre termolabila proteinkomponenter: faktor I (ödemfaktor), II (protektivt antigen) och III (letalfaktor). Faktorerna I och III blockerar viktiga signalvägar i cellen. Kapseln består av poly-D-glutaminsyra och den inhiberar fagocytos. B. anthracis producerar också två sideroforer (järn-bindande substanser), petrobaktin och bacillibaktin.

Genomsekvens:

Acc-nr	Stam	Storlek (bp)	Genom
NC_007530	Ames Ancestor	5 227 419	1c + 2c

16S rRNA-sekvens:

Acc-nr	Stam	Antal nt	Operon
AB190217	(T)	1306	11

Taxonomi/fylogeni:

Det finns ca. 250 arter beskrivna inom genus Bacillus. Bacillus anthracis är mycket närbesläktad med Bacillus cereus och Bacillus thuringiensis, men de senare saknar plasmiderna pX01 och pX02.

Bestämmelser:

Antrax är anmälningspliktig och lyder under epizootilagen. Bacillus anthracis tillhör kategori A som tänkbart biologiskt vapen enl. NIAID.

Kommentar:

Är en sporbildare och eftersom sporerna är mycket resistenta kan utbrott av antrax idag ofta härledas till gamla "epizootigravar" där man har grävt ner kadaver från mjältbrandsutbrott. Om sådant material kommer i dagen kan sporerna germinera (övergå till vegetativa celler).

Referens(er):

Nr 87, 100, 121

Länk:

Epiwebb - om epizootisjukdomar [in Swedish]

Uppdaterad:

2021-12-02

VetBact

Senast uppdaterade

Nybloggat