VetBact
VetBact logotyp

VetBact

Sveriges lantbruksuniversitet

Veterinärmedicinsk bakteriologi: information om betydelsefulla arter
Veterinärmedicinsk bakteriologi


Visa alla termer

Sporer

Inledning

Sporer hos bakterier är inte samma sak som sporer hos svampar. Bakterier använder inte sporer för att föröka sig utan för att överleva ogynnsamma betingelser (brist på näringsämnen, extremt pH, hög temperatur mm). Vissa bakterier kan alltså övergå till ett vilostadium genom att bilda sporer.

Endosporer

Endosporer bildas, som namnet antyder, inuti baktericellen. Endosporer är mycket motståndskraftiga och kan bildas av medlemmar av fylumet Firmicutes. De släkten, som har störst betydelse inom veterinärmedicinen är Bacillus och det närbesäktade släktet Paenibacillus samt Clostridium och de närbesläktade släktena Paeniclostridium och Clostridioides.  I varje bakteriecell bildas endast en spor och den kan överleva utan tillgång på näringsämnen. Endosporer tål höga och låga temperaturer, intorkning, kemiska desinfektionsmedel och UV-strålning och anledningen till att de är så resistenta är att de innehåller nästan inget vatten och att cellväggen innehåller dipikolinsyra. Sporen innehåller också mycket calcium (Ca) och när Ca2+ pumpas in i sporen, så pumpas vatten ut. Förutom höljet (cortex) innehåller sporen i stort sett bara DNA, ribosomer och polymeraser. Detta är tillräckligt för att sporerna ska kunna germinera, d.v.s. utvecklas till bakterier igen, när förhållandena har blivit gynnsamma.

Eftersom endosporer är så resistenta, krävs det behandling med fuktig värme (+121°C) under 15 min för att dessa sporer skall avdödas.

Användning inom diagnostik

Endosporer har betydelse för identifiering av bakterier. Läget av sporen i modercellen kan ge information om tänkbara bakterier. B. cereus, B. subtilis och C. tetani t.ex. har central, subterminal respective terminal spor.

Länk

Videoklipp på YouTube som rekommenderas: "Bacterial Spore Formation".

Akineter

Ordningarna Nostocales och Stigonematales inom fylumet Cyanobacteria bildar så kallade akineter, som är en typ av vilostadium för dessa bakterier. Akineter har inte så stor likhet med endosporer och de är inte alls lika resistenta, men i form av akineter kan dessa cyanobakterier överleva kyla (vintertid) och intorkning.

Exosporer

Släktena Actinomyces och Streptomyces, som hör till fylumet Actinobacteria kan bilda en typ av sporer, som ibland kallas exosporer. Exosporer uppkommer genom avknoppning av de mycelliknande strukturer (filament), som bildas när dessa bakterier växer. Exosporer är inte alls lika resistenta som endosporer och har därför inte samma kliniska betydelse. De har också en helt annan uppbyggnad.

VBNC

Är egentligen något annat än sporer, se VBNC (Viable but nonculturable) nedan.

Uppdaterad: 2020-10-22.


Senast uppdaterade

Nybloggat


Sveriges lantbruksuniversitet