VetBact
Veterinärmedicinsk bakteriologi: information om betydelsefulla arter
Veterinärmedicinsk bakteriologi
Art/Underart: | Bacillus anthracis | |||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Kategorier: | Zoonotisk; sporbildande; anmälningspliktiga sjukdomar och bakterier | |||||||||||||||
Etymologi: | Genusnamn: liten stav Artepitet: från antrax (anthrax betyder eg. träkol och syftar på färgen på den infekterade vävnaden) | |||||||||||||||
Betydelse: | B. anthracis är en viktig bakterie eftersom ett ev. sjukdomsutbrott får allvarliga konsekvenser. Mellan åren 1910 och 1971 har årligen enstaka fall av antrax på djur rapporterats i Sverige. Ett större utbrott på svin och nötkreatur skedde 1956-57. Under senare år har endast tre utbrott på nötkreatur förekommit (1981 i Uppland, i december 2008 i Halland, samt i juli 2016 i Östergötland). [Mycket viktig] |
|||||||||||||||
Taxonomi: | Klass Bacilli Ordning Bacillales Familj Bacillaceae Genus Bacillus |
|||||||||||||||
Typstam: | ATCC 14578 = NCTC 10340 | |||||||||||||||
Makromorfologi (lukt):
| Bildar stora (3-5 mm) oregelbundna gråvita kolonier. Ger ej hemolys på blodagar. Bildar mukoida kolonier i närvaro av CO2 och natriumvätekarbonat (NaHCO3). | |||||||||||||||
Mikromorfologi:
| Stora (1,0-1,2 x 3-5 µm) orörliga stavar i kedjor. Stavarna har karaktäristiska kantiga hörn (vilket inte alltid syns vid kapselfärgning). Kan bilda sporer, som är ovala och centralt placerade i bakteriecellen (sporangium). | |||||||||||||||
Gram +/Gram -: | G+ | |||||||||||||||
Metabolism: | Fakultativt anaerob | |||||||||||||||
Katalas/Oxidas: | +/- | |||||||||||||||
Andra enzymer: | Lecithinas+ | |||||||||||||||
Biokemiska tester: | Voges-Proskauer+ | |||||||||||||||
Fermentation av kolhydrater: | D-glucose + lactose - maltose + L-rhamnose - sucrose + L-arabinose - cellobiose - D-mannitol - salicin - trehalose + glycerol - inulin - raffinose - D-sorbitol - starch + Andra kolhydrater: D-mannos -, D-Xylos -. |
|||||||||||||||
Spec. egenskaper: | B. anthracis kan skiljas från B. cereus och B. turingienses genom att den lyseras av s.k. gamma-fager, har kapsel och kräver tiamin (vitamin B12) för tillväxt. | |||||||||||||||
Reservoir: | Sporer av B. anthracis kan förekomma i jorden | |||||||||||||||
Sjukdom: |
|
|||||||||||||||
Virulensfaktorer: | Bär på två plasmider (pX01 och pX02) som kodar för virulensfaktorer. Plasmiden pX01 kodar för toxingener och pX02 för syntes av kapsel, som består av poly-D-glutamat. Toxinet består av tre termolabila proteinkomponenter: faktor I (ödemfaktor), II (protektivt antigen) och III (letalfaktor). Faktorerna I och III blockerar viktiga signalvägar i cellen. Kapseln består av poly-D-glutaminsyra och den inhiberar fagocytos. B. anthracis producerar också två sideroforer (järn-bindande substanser), petrobaktin och bacillibaktin. | |||||||||||||||
Genomsekvens: |
|
|||||||||||||||
16S rRNA-sekvens: |
| |||||||||||||||
Taxonomi/fylogeni:
|
Det finns ca. 250 arter beskrivna inom genus Bacillus. Bacillus anthracis är mycket närbesläktad med Bacillus cereus och Bacillus thuringiensis, men de senare saknar plasmiderna pX01 och pX02. | |||||||||||||||
Bestämmelser: | Antrax är anmälningspliktig och lyder under epizootilagen. Bacillus anthracis tillhör kategori A som tänkbart biologiskt vapen enl. NIAID. | |||||||||||||||
Kommentar: | Är en sporbildare och eftersom sporerna är mycket resistenta kan utbrott av antrax idag ofta härledas till gamla "epizootigravar" där man har grävt ner kadaver från mjältbrandsutbrott. Om sådant material kommer i dagen kan sporerna germinera (övergå till vegetativa celler). | |||||||||||||||
Referens(er): | Nr 87, 100, 121 | |||||||||||||||
Länk: | Epiwebb - om epizootisjukdomar [in Swedish] | |||||||||||||||
Uppdaterad: | 2023-03-08 |
Aktuellt |
---|
Nya namn på bakteriella fyla![]() Den taxonomiska kategorin fylum har tidigare inte reglerats av International Code of Nomenclature of Prokaryotes (ICNP), men nu har man ändrat på det och bestämt att man ska revidera namnen av bakteriella fyla. Alla fyla ska skrivas med kursiv stil (vilket har gjorts på VetBact även tidigare) och ha ändelse -ota. Publicerad 2023-03-01. Läs mer... |
Klamydiernas taxonomi Arter inom familjen Chlamydiaceae var tidigare uppdelade i två genus Chlamydia och Chlamydophila. Skillnaderna mellan dessa två genus var dock inte så stora och många forskargrupper har inte accepterat denna uppdelning. Därför har genus Clamydophila återförts till genus Chlamydia och denna ändring har nu införts i VetBact. Publicerad 2023-03-15. Läs mer... |