VetBact
VetBact logotyp

VetBact

Sveriges lantbruksuniversitet

Veterinärmedicinsk bakteriologi: information om betydelsefulla arter
Veterinärmedicinsk bakteriologi
Snabbsökning:
 
Avancerad sökning


Art/Underart: Bacillus anthracis
Etymologi: Genusnamn: liten stav
Artepitet: från antrax (anthrax betyder eg. träkol och syftar på färgen på den infekterade vävnaden)
Betydelse:B. anthracis är en viktig bakterie eftersom ett ev. sjukdomsutbrott får allvarliga konsekvenser. Mellan åren 1910 och 1971 har årligen enstaka fall av antrax på djur rapporterats i Sverige. Ett större utbrott på svin och nötkreatur skedde 1956-57. Under senare år har endast tre utbrott på nötkreatur förekommit (1981 i Uppland, i december 2008 i Halland, samt i juli 2016 i Östergötland).
  [Mycket viktig]   
Taxonomi:
Fylum
Firmicutes
Klass
Bacilli
Ordning
Bacillales
Familj
Bacillaceae 
Genus
Bacillus
Typstam: ATCC 14578 = NCTC 10340
Makromorfologi (lukt):
Bacillus anthracis  
Bildar stora (3-5 mm) oregelbundna gråvita kolonier. Ger ej hemolys på blodagar. Bildar mukoida kolonier i närvaro av CO2 och natriumvätekarbonat (NaHCO3).
Mikromorfologi:
Bacillus anthracis  Bacillus anthracis  Bacillus anthracis  
Bacillus anthracis  
Stora (1,0-1,2 x 3-5 µm) orörliga stavar i kedjor. Stavarna har karaktäristiska kantiga hörn (vilket inte alltid syns vid kapselfärgning). Kan bilda sporer, som är ovala och centralt placerade i bakteriecellen (sporangium).
Gram +/Gram -:G+
Metabolism: Fakultativt anaerob
Katalas/Oxidas:+/-
Andra enzymer: Lecithinas+
Biokemiska tester: Voges-Proskauer+
Fermentation av kolhydrater:
D-glucoselactosemaltoseL-rhamnosesucrose
+-+-+
L-arabinosecellobioseD-mannitolsalicintrehalose
----+
glycerolinulinraffinoseD-sorbitolstarch
----+
Gasbildning: Glukos -.
Andra kolhydrater: D-mannos -, D-Xylos -.
Spec. egenskaper: B. anthracis kan skiljas från B. cereus och B. turingienses genom att den lyseras av s.k. gamma-fager, har kapsel och kräver tiamin (vitamin B12) för tillväxt.
Värddjur: Nötkreatur, får, gris, häst, människa, m.m.
Sporer av B. anthracis kan förekomma i jorden
Sjukdom (Sv):Reservoir: Mjältbrand (eller antrax). Antrax är en zoonos.
Sjukdom (Eng):Anthrax
Sjukdomsbild: Det finns tre former av antrax: hudform, lungform och gastrointestinal form. Hudformen anses vara vanligast hos människa och lungformen vanligast hos idisslare.
Virulensfaktorer: Bär på två plasmider (pX01 och pX02) som kodar för virulensfaktorer. Plasmiden pX01 kodar för toxingener och pX02 för syntes av kapsel, som består av poly-D-glutamat. Toxinet består av tre termolabila proteinkomponenter: faktor I (ödemfaktor), II (protektivt antigen) och III (letalfaktor). Faktorerna I och III blockerar viktiga signalvägar i cellen. Kapseln består av poly-D-glutaminsyra och den inhiberar fagocytos. B. anthracis producerar också två sideroforer (järn-bindande substanser), petrobaktin och bacillibaktin.
Genomsekvens:
Acc-nrStamStorlek (bp)Genom
NC_007530 Ames Ancestor 5 227 419 1c + 2c 

16S rRNA-sekvens:
Acc-nrStamAntal ntOperon
AB190217 (T) 1306 11 

Taxonomi/fylogeni:
Bacillus anthracis  
Det finns ca. 250 arter beskrivna inom genus Bacillus. Bacillus anthracis är mycket närbesläktad med Bacillus cereus och Bacillus thuringiensis, men de senare saknar plasmiderna pX01 och pX02.
Bestämmelser: Antrax är anmälningspliktig och lyder under epizootilagen. Bacillus anthracis tillhör kategori A som tänkbart biologiskt vapen enl. NIAID.
Kommentar:Är en sporbildare och eftersom sporerna är mycket resistenta kan utbrott av antrax idag ofta härledas till gamla "epizootigravar" där man har grävt ner kadaver från mjältbrandsutbrott. Om sådant material kommer i dagen kan sporerna germinera (övergå till vegetativa celler).
Referens(er): Nr 87, 100, 121
Länk: Epiwebb - om epizootisjukdomar [in Swedish]
Uppdaterad:2020-04-03

Senast uppdaterade

Nybloggat


Sveriges lantbruksuniversitet