VetBact

Inledning

För att kunna isolera, identifiera eller karaktärisera bakterier behöver man ofta (men inte alltid) föröka dem genom odling och för detta ändamål används flytande eller fasta media (substrat). Medier kan vara definierade eller odefinierade. I ett definierat medium känner man till alla komponenter som ingår, medan ett odefinierat (eller semidefinierat) medium kan innehålla olika typer av kommersiella extrakt från växt- eller djurvävnad där man inte vet exakt vilka näringsämnen som ingår. Dessutom kan sammansättningen variera från batch till batch. Ett minimalmedium innehåller bara de substanser, som är absolut essentiella för att en viss bakterie ska kunna växa. Ett rikt medium innehåller dessutom många substanser (t.ex. serum, aminosyror och nukleotider samt vitaminer), som gör att bakterien i fråga växer snabbare och rikligare.

Extrakt, som används i odlingsmedia

• tryptos (en blandning av enzymatiskt (trypsin) digererade proteiner)
• trypton (enzymatiskt (trypsin) digererat kasein)
• pepton (en blandning av enzymatiskt (pankreatin and papain) digererade animala proteiner)

Flytande media

Flytande media är sterila näringslösningar, som är anpassade efter de bakterier man vill kunna odla. Ett anrikningsmedium är ett flytande medium, som är speciellt anpassat till en viss bakterieart eller en grupp av närbesläktade bakteriearter. Anrikningsmedia används för att man ska vara säker på att en viss bakterie kommer att växa, även om den i ursprungsprovet föreligger i en liten mängd. Vid vissa odlingar t ex Salmonella analys används preanrikning, för att stimulera tillväxten av samtliga bakterier i provet. Preanrikningen är alltså ett icke selektivt anrikningsmedium, vid analys av Salmonella används den innan den selektiva anrikningen. Selektiva medier kan vara flytande, halvfasta eller fasta och de innehåller substanser (t.ex. antibiotika eller andra bakterieinhiberande substanser), som gör att vissa bakterier inte kan växa. Selektiva medier används för att öka chanserna att kunna odla fram en långsamväxande bakterie, som annars lätt konkurreras ut.

Fasta substrat

För att få fasta substrat tillsätter man en gelbildande substans till ett flytande medium och värmer blandning tills substansen löser sig. Därefter kyls lösningen tills den stelnar. Agar är den vanligaste gelbildande substansen, men även agaros kan användas, vilken renas fram ur agar. I vissa speciella odlingar (t.ex. av mykobakterier) används äggula, som gelbildare. Halvfasta media tillverkas genom att använda en mindre mängd gelbildare.

Tillsatser

För att underlätta identifiering av bakterier, så tillsätter man ofta en pH-indikator till odlingsmediet för att se om bakterien producerar metaboliter, som förändrar mediets pH. När man tillsätter en pH-indikator till att fast medium och bakterien i fråga producerar en metabolit, som förändrar mediets pH och man därmed får ett färgomslag, så kan det se ut som om kolonierna också ändrar färg. Det är dock oftast bara mediet, som ändrar färg, men kolonier är ofta genomskinliga eller halvgenomskinliga och därför kan det se ut som om de ändrar färg.

Det finns andra mer specifika tillsatser, som också används för identifiering och som leder till en kemisk reaktion i bakterien eller på bakteriens yta där man verkligen kan säga att kolonin har ändrat färg. T.ex. tellurit i Baird-Parker-agar och X-glukosid i Brillians-Listeria-agarmedium.

Uppdaterad: 2020-01-20.